Träd, procession och sporrar
Kära läsare!
Jag och Benjamin har varit
på äventyr. Vissa av er som känner mig skulle nog kalla det för en liten
expedition ;) Vi tog, helt själva, en buss från Salta till närliggande San
Lorenzo. Jag poängterar att vi gjorde det själva för att det trots allt är
något av en prestation eftersom det är inte helt lätt att veta var bussen avgår
någonstans när stationsskylten ser ut såhär:
San Lorenzon visade sig vara
en by/hussamling med närliggande fantastisk skog. Det var ett tag sedan vi såg
natur så det var skönt att knalla runt bland träden, det är lättare att slappna
av i en skog för natur är inte kulturellt laddat. Och otroligt träd sedan!
Skäggträd! Jag var lyrisk och tänkte på Tarzan – visst känns det som
Tarzan-träd?
Ibland kan det dyka upp en ko mitt i skogen. Ja, Argentina är ju inte en av världens största köttexportörer för inte.
Vi avslutade San
Lorenzo-besöket på den mysiga restaurang ovan där det inmundigades klockren
pasta. Bussen hem var även den svår att hitta, hade det inte varit för att det
stod en kvinna längs vägen och väntade hade vi aldrig vetat var man skulle
vänta för där fanns det inte ens någon randig stolpe till hjälp.
Kyrkan vi bor i och ska
jobba med är evangelikal men i Argentina är 90% katoliker, och i veckan hade katolikerna i Salta
sin största fest för året: högtiden för La Virgen de Milagro. Hela veckan har
det vält in folk från hela provinsen, vissa pilgrimer hade gått i 14 dagar för
att komma hit. I söndags var det dags för huvudattraktionen: en procession med figurerna av El
Señor och La Virgen de Milagro. Så jag och Benjamin knallade snällt in till
centrum för att titta på det hela. Väntade länge. Det bads en massa från
katedralen. Jag vet inte hur många gånger de upprepade ”con fe enamorada,
convirtamos la esperanza en milagro”. Men när processionen väl kom igång fanns
det mycket att titta på: Röda Korset-sköterskor, kirurger, brutalt många
poliser (på riktigt, typ det seriösaste säkerhetspådraget), små barn utklädda
till änglar (aaawww), och så såklart massor av små statyer av jungfrun. Och THE
jungfrustaty. Ja. Varför inte?
Det kom hela tiden nya poliser och fyllde på här, tydligen var det riktigt farliga katoliker som stod längs den delen av vägen.
Titt på hans stövlar! Sporrar! Sporrar I tell you!
Vad gör vi annars då? Jadu,
det är frågan. Vi har inte riktigt kommit igång, men nu i veckan ska det hända
grejer. Lite otydligt vad för grejer. Och när de händer. Temat är: soft
schema…vilket schema?...vadå bestämma tid? Vi ska helt enkelt få hjälpa till
med lite allt möjligt, och för mig verkar det innebära översätta lite prylar
till engelska (här är ju problemet att även om min engelska sitter bra är det
inte samma situation med spanskan. Det blir spännande), hjälpa till med barn på
lördagar, laga/ordna/ta hand om kläder som lämnas in för bortskänkning till
hemlösa etc. Som sagt, det är löst och blandat. Helst vill jag hjälpa till med
deras arbete med hemlösa, men som tjej är det tydligen inte aktuellt. Tråkigt. Dock får jag laga kläder! Jag kan inte sy!
Det
är lite krångligt att bo utomlands. Jag menar, allt sånt där som går av
automatik, som man bara vet hemma, allt det är bara att slänga ut genom ut
fönstret. Var köper man busskort? Ingen aning. Laddar mobilen? Ladda vadå sadu?
Var köper man mat? Just matfrågan försvåras ju av att de helst inte köper kött
och frukt på en supermarket, utan då får man ta och hitta en slaktare och en
fruktaffär. Lille svensken i mig piper ”Men det är ju så smidigt att ha allt på
ett ställe!” Igår gav vi oss dock ut på shopping-runda och lyckades inhandla mat. Första gången i mitt liv som jag köpt nymald köttfärs över disk hos slaktaren!
Chau!
0 kommentarer: